Alltid en resa med barn

- Köpte du ost? ropar elvaåringen uppfordrande och rotar i matkassarna. Eftersom jag är mer fembarnsmamma än krönikör måste jag lämna datorn och leta efter Herrgårdsosten för att därefter återgå till tangentbordet.

 

Precis när jag samlat mig och börjat suga på formuleringarna kring vår Kolmårdenresa som nyss avklarats ropar elvaåringen igen: - Har vi några sidenband? Elvaåringen ska klä ut sig till manet på Funny day, som äger rum på Bogesund om några dagar. – Alltså, vi har en hel kasse med band, förklarar jag, men den lär vara i ladan. I ladan förvarar vi typ nittio procent av vårt bohag sedan husvisningen. Det är därför ingen hittar vad hen söker här hemma i dagsläget. Det är knappt mannen hittar ett par kalsonger när han ska till jobbet.

Nåväl, i Norrköping klarade vi av såväl: Linbana som delfinshow och skräck-berg-och-dalbanan, Wild fire, även om jag nätt och jämnt överlevde den sistnämnda. I uppförsbacken sträckte jag kaxigt upp armen och gjorde V-tecknet, men från andra tredjedelen av uppförsbacken och resten av den brutala resan, som inkluderar en toppfart på 115 km/h samt en nedförsbacke med 83 graders lutning, blundade jag stenhårt och bad till Gud. – Mamma, titta här när jag gör ett trolleritrick, säger sexåringen. Hon har gömt en mugg under en servett och trollar högs indiskret bort den genom att den med en duns, väl synlig, ramlar ned på golvet. Inte heller hon hyser någon större respekt för att jag kanske behöver skrivro.

Delfinshowen rörde mig till tårar. Kanske var det den dramatiska musiken, eller filmen om jordens klimat och utrotningshotade djurarter som berörde mig mest? – Ska vi ha potatisgratängen uppe? undrar nu mannen, som packar upp varorna. Har han inte lärt sig att det är ofördelaktigt att frysa den, då den efter det, vid tillagning, antar en helt grynig konsistens? – Mamma, jag har gjort en klänning, säger elvaåringen. Hon har satt ett skärp på den oversizade Coca-Cola-T-shirten som hon köpte på Kolmården. Fy så dyrt det var i den shopen! Femtiofem spänn för en liten låda pop corn. Bortsett från att fem tjejer höll på att näcka innan vi upptäckte att vi var i herrarnas omklädningsrum vid hotellpoolen blev resan lyckad.  Och att vi snek förbi Youtube-stjärnorna Jocke och Jonnas hus på hemvägen gjorde ju inte saken sämre!

Blogg arkiv

  • Hellre en kaffegök i fågeltornet än ett skjut i älgtornet

    Det var ingen mer som hade haft sex i ett fågeltorn, så där fick kompisen oss andra på fall, minsann.

    Läs mer
  • Den blomstertid nu kommer

    I skrivande stund är det måndag och i morgon, tisdag, är det skolavslutning på Vistaholm. Den första skolavslutningen för min äldsta dotter, som går i förskolan och nu får delta vid avslutningsceremonin i Vists kyrka.

    Läs mer
  • Rått uppdrag

    Nu har det hänt igen. Vi har fått en ovälkommen gäst i källaren. Sist det hände avslöjades inkräktaren efter att ha gjort små, söta, men ändå oaptitliga fotspår i frostingen på de cupcakes som sambon bakat och som kollegorna skulle få avnjuta på fredagsfikat nästa dag.

    Läs mer
  • Känner mig blåst på det fina vädret

    Markiserna trasas sönder, studsmattan vill lyfta och kaninerna ser ut som virvelmarsvin. I skrivande stund blåser det halv orkan. Allvarligt talat, är inte blåst ett värdelöst väderfenomen?

    Läs mer
  • ”1177” och ”112” – välsignade sifferkombinationer

    -112? Ja, jag ringer för min snart tvååriga dotter. Jag tror att hon har ätit en halv tub tandkräm. Så lät det för någon vecka sedan när jag såg mig tvungen att ringa räddningstjänsten sedan lilltjejen kommit fram till mig och sagt ”nam-nam” med något vitt, mintdoftande kring munnen.

    Läs mer