Gott om flamingos men brist på kaffe

Det dröjde länge innan jag skulle förstå att förekomsten av en flamingo utanför husvagnen eller husbilen har en hemlig, symbolisk innebörd.

Det var min man som berättade för mig att hans arbetskamrat, som i sin tur har husvagn på en camping i Falkenberg, sagt att en flamingo utanför campingnästet är en signal om att man har ett öppet förhållande, det vill säga att andra är välkomna och då inte bara för att grilla. Vår familj gick och pratade om detta när vi strosade genom Prångens camping och tonåringen spånade loss: - Så om jag går till Dollar och köper en bunt rosa, långbenade fåglar och sen inatt placerar ut lite random flamingos här på Prången – tror ni folk kommer bli förvirrade imorn bitti när de tittar ut ur sina husvagnar? Just såna här knasiga diskussioner eller situationer tror jag är vad man i det långa loppet minns, när andra, triviala minnen för längesedan bleknat.

Tokigt var det också när jag och elvaåringen skulle ta en morgonpromenad förbi snabbmatsrestaurangen och äta frukost där. Jag hade lovat henne detta och dagen innan vi flyttade från Villastan blev det så av. Mannen hade konstaterat att vi glömt sladden till perkolatorbryggaren i andra huset kvällen innan så med en svårt kaffetörstig mamma gick så elvaåringen i riktning mot Visst på banvallen. Snabbmatkedjans symbol kunde skönjas som en hägring i motljuset från morgonsolen. Som en törstig letar efter vatten i öknen suktade jag efter brasiliansk bönjuice någonstans därute bland dimhöljda hästhagar. Tillfredsställelsen spred sig i kroppen när så den rykande pappmuggen stod framför mig. En extra kaffe beställde jag till mannen och jag fraktade den varsamt i min handväska på hemvägen, inlindad i en systemkasse med påsklämma. Döm om vår förvåning när halva innehållet ändå läckt ut i väskan. Tydligen hade själva pappmuggen lösts upp av den makliga promenaden tillbaka. Nåväl, det blev en halv kopp att värma i micron åt far.

I-landsmisär kan man kalla situationer av ovanstående karaktär. Likadant var det när vi tryckte under ett träd i hällregnet på U-port och åt fish and chips. Såsen späddes ut mer och mer i regnet och fisken – ja den var nog glad att åter få vara i sitt rätta element. Än finns det allt lite sommar kvar, så några fler pårökta minnen borde väl kunna skapas?

Blogg arkiv

  • Vardagslivet i 230 krönikor

    Det är tidig morgon. Jag har precis fått in de tre barnen som ska skjutsas till Vistaholm. Backar ut med niositsbussen, varpå nioåringen ropar: - Motorvärmarsladden sitter i!

    Läs mer
  • Loppis-röra!

    Vi kommer nog i ordning på det nya stället lite snabbt och lätt. Det kommer att bli militärisk disciplin på både folk och ting och ordningen i skåp och lådor kommer att vara husmodersbloggs-exemplarisk.

    Läs mer
  • Gott om flamingos men brist på kaffe

    Det dröjde länge innan jag skulle förstå att förekomsten av en flamingo utanför husvagnen eller husbilen har en hemlig, symbolisk innebörd.

    Läs mer
  • Hej då, Villastan!

    Det kanske inte är en slump att de mest fridfulla ögonblicken för en småbarnsmamma infinner sig bakom en låst badrumsdörr. Jag står med mina bara fötter mot den svala emaljen i det tomma badkaret. Älskar perspektivet över trädgården som man får just från det här lilla fönstret, som är insprängt i badrumskaklet.

    Läs mer
  • Fyra veckor utan jobb?

    När du läser detta har jag precis tagit semester. Fyra lättjefulla veckor ligger som ett blankt blad framför mig. Eller där ljög jag kanske lite.

    Läs mer